Hur situationer här i världen än vrids och vänds på, så har "man" två val: antingen att skratta eller att gråta.
Jag försöker vrida på många vardagsföreteelser så att man faktiskt kan skratta åt eller i alla fall hitta en "annan" tänkvärd sida på dem än att gråta.
Det kan verka väl ambitiöst att jämt och ständigt vara så käck.

Men, egentligen är det ju inget annat än desperata försök att faktiskt överleva...